47:e festivalen 26 jan - 4 feb, 2024
Besökare
Industry

Gabriela Pichler – från amatör till auteur

– Man vill förändra världen och samtidigt är det så tungt. Man vill spränga gränser och det gör ont. Man vill ta plats men man blir bortskuffad. Allt det där ligger väldigt nära mig, som det gör för många av oss som vill göra motstånd.

47:e festivalen
26 Jan -
4 Feb, 2024

Efter succén med Äta sova dö är Gabriela Pichler tillbaka med en film som understryker hennes position som en av Sveriges främsta filmare. Amatörer får världspremiär som Göteborg Film Festivals invigningsfilm.

Gabriela Pichlers nya film är en hyllning till de som struntar i vad proffsen säger. För henne är amatörerna de som inte har anpassat sig, de som gör på sitt eget sätt. Och det är precis vad hon har försökt göra med den här filmen.
– Det är lustfyllt att vara amatör, säger hon och skrattar.

Efter sin otroligt framgångsrika debut Äta sova dö (2012) inledde Pichler ett samarbete med författaren Jonas Hassen Khemiri, och tillsammans började de skriva det som nu har blivit hennes andra långfilm, Amatörer.

Tanken var att utgå från Hassen Khemiris pjäs ” Invasion!”, men arbetet tog en helt annan riktning.
– Vi ville berätta en historia utifrån vårt samhälles förhållande till bilden av oss själva. Och fastnade för kommunfilmsgrejen. Det moderna sättet för en kommun att marknadsföra sig på är att göra en några minuter lång film där man berättar om alla sina fördelar, och varför man ska flytta till den kommunen eller investera i den.

Kärnan i en kommunfilm är alltså att den försöker attrahera andra än dem som faktiskt bor och verkar där. Så vad vill man då visa upp? Och vad vill man dölja? Det sägs aldrig rakt ut, men medan två parallella filmer om Lafors växer fram blir det allt tydligare.

I den påhittade kommunen vill man göra en mer originell film än de man sett på nätet, och tar ungdomar till hjälp. Målet är att locka det tyska lågprisvaruhuset Superbilly att investera. Filmens huvudpersoner Aida (Zahraa Aldoujaili) och hennes bästis drar mobilkamerorna.
– Det är både en filmare och en samhällsmedborgare som föds i filmen, med allt vad det innebär. Det händer någonting när våra två unga huvudpersoner börjar filma, ta plats i samhället och berätta historier. Och så var det nog för mig också, att det var med hjälp av kameran jag kunde uttala vissa saker, eller undersöka vissa saker, säger Pichler. Hon berättar om den första kärleken till kameran, den som genomsyrar Amatörer. Känslan av att upptäcka filmens möjligheter och i samma stund dess utmaningar.
– Man vill förändra världen och samtidigt är det så tungt. Man vill spränga gränser och det gör ont. Man vill ta plats men man blir bortskuffad. Allt det där ligger väldigt nära mig, som det gör för många av oss som vill göra motstånd.

I filmens värld kämpar huvudpersonerna för att få vara med och göra Lafors kommunfilm, och för Pichler är en av drivkrafterna att skildra ansikten, kroppar och personligheter man sällan får se i svensk film. Att vissa människor, vissa platser och vissa vardagar utesluts ur bilden av samhället är filmens nav och ett faktum som utmanar både åskådaren och rollfigurerna. När hon avslutningsvis får frågan om vem hon vill ska se filmen, svarar hon först:
– Vi brukar skämta om att det är alla som bor i en kommun.
Sen ändrar hon sig och säger:
– Alla som behöver lite jävlar anamma kanske. En knuten näve.

Text: Jo Widerberg
Foto: Tobias Andersson

Få vårt nyhetsbrev

Vi delar aldrig din e-post med någon och du kan när som helst avbryta prenumerationen