47:e festivalen 26 jan - 4 feb, 2024
Besökare
Industry

Pichler och Lundborg gör årets vinjettfilm!

Vinjettfilmen kommer att visas första gången för publik på festivalens invigningsceremoni.

47:e festivalen
26 Jan -
4 Feb, 2024

Det är med stor glädje och stolthet Göteborg Film Festival kan presentera årets vinjettfilmare: Gabriela Pichler och Johan Lundborg. Som regissör, manusförfattare (Pichler) och fotograf, klippare (Lundborg) ligger de bakom filmer som Äta sova dö och förra årets Dragon Award Best Nordic Film-vinnare Amatörer.

Vinjettfilmen är den film som visas före alla visningar under Göteborg Film Festival. Det innebär närmare tusen visningar under elva dagar och således den överlägset mest sedda filmen under festivalen.

Hur tänker man kring att göra en vinjett som ska tåla att ses många gånger på kort tid?

– Det är en rolig utmaning för ramarna är så sjukt strikta: den ska inte vara över en minut, innehålla temat apokalyps, och upprepas inför varenda filmvisning på festivalen. Vi har siktat på att ha med olika lager så att en festivalpublik kan upptäcka nya saker och innehåll längs festivalens gång, säger Gabriela Pichler.

Pichler och Lundborg har jobbat tillsammans sedan kortfilmen Skrapsår (2008). En film som gav Pichler hennes första Guldbagge och varslade om vad som komma skulle. Fem år senare tog hon fullkomligt rent hus på Guldbaggegalan med långfilmsdebuten Äta sova dö.

Johan Lundborgs egen historia med Göteborg Film Festival går långt tillbaka. Redan 2005 visade Johan sin dokumentär Att flytta vuxna katter på festivalen. Tillsammans med Johan Storm regisserade han 2009 Rosenhill, som vann publikpriset i festivalens dåvarande Novellfilmstävling. Två år senare stod Lundborg, återigen tillsammans med Storm, för festivalens avslutningsfilm Isolerad. Johan Lundborg är även den enda filmaren som varit med och gjort festivalens vinjettfilm två gånger.

Hur kom du och Johan fram till själva grundstoryn för vinjetten?

– Vi ville blanda dystopiskt och komiskt på samma gång. Jag har alltid haft som sidointresse rymden och jordelivets pluttighet i förhållande till världsrymden. Johan brukar reta mig för att jag alltid blir så förbannad över slutet på Interstellar. Apokalyps är en katastrof för de inblandade, men den stora världen är osentimental och fortsätter som vanligt. Tanken på en framtida civilisation som gör ett studiebesök på planeten Jorden dök upp. Och hur svårt det kan vara att tolka de kvarlämningar som finns av en civilisation man studerar utifrån. Men det är också en blinkning till filmens värld. Vad det är vi filmare lämnar efter oss? Vilka bilder och berättelser kan komma att finnas av världen om 1000 år?, säger Gabriela Pichler.

Vinjettfilmen visas första gången för publik på festivalens invigningsceremoni, då den visas innan kortfilmen Zlatan i Alperna och festivalens invigningsfilm Aurora.

Foto: Carla Orrego Veliz
Text: Andreas Degerhammar 

Få vårt nyhetsbrev

Vi delar aldrig din e-post med någon och du kan när som helst avbryta prenumerationen