Göteborg Film Festival

Paranoid hämndwestern i den idylliskt sömniga byn Bacurau när byborna sluter upp mot borgmästaren och utländska lustmördare ledda av en despotisk Udo Kier. Likt den gudsförgätna byn Macondo i Gabriel Garcia Marqués epos Hundra år av ensamhet ligger Bacurau, beläget i den brasilianska utmarken, djupt i nordöstra Sertão. Hit återvänder Teresa för att gå på sin mormor, tillika byns matriarks, begravning. En by som rymmer allt från kärlek, svartsjuka, vidunderlig skönhet till mordisk hämndlystnad.

Det börjar med att priset på bussbiljetter ska bli dyrare. När sedan guvernören genom en ”omorganisation” vill stänga ett stort antal skolor får studenterna nog. De tar saken i egna händer och ockuperar över 200 skolor med krav på bra utbildning för alla. Aktivisterna tar kontrollen inte bara över sin egen situation, utan också över den här filmen. Det är de själva som för handlingen framåt genom att med egna bilder visa vad de kämpar för och varför.

45-årige Justino arbetar som säkerhetsvakt i hamnen, och slits mellan livet i storstaden Manaus och byn där han växte upp som en av Desana-folket, en ursprungsbefolkning från Amazonas. Han bor tillsammans med sin dotter, och när hon bestämmer sig för att studera medicin i huvudstaden Brasilia, utvecklar Justino en märklig feber. Ingen läkare förstår feberns orsaker, och tillsammans med Justino glider dokumentärfilmaren Maya Da-Rins första spelfilm in i ett drömskt tillstånd.

Tatis pappa Jaca släpps ut från ett 13 år långt fängelsestraff. Innan han åkte in var Jaca kung över favelan och det finns stora förhoppningar på att han skall återta sin titel och få saker att bli bättre. Men Jaca är trött på att kriga. För Tatis del handlar det om att lära känna en pappa hon aldrig har träffat. Den amerikanska regissören Paxton Winter har utvecklat manuset under ett 7 år långt samarbete med stadsdelens community och det känns. I värmen och den icke dömande blicken på samtliga karaktärer.

Ett intimt, fängslande och vågat porträtt av en av Brasiliens, och historiens, mest inflytelserika transsexuella aktivister. Artisten, aktivisten och sexarbetaren Luana Muniz. I ungefär 20 år har Luana Muniz drivit ett hus mitt i Lapa i centrala Rio de Janeiro där hon tar hand om andra prostituerade transsexuella kvinnor som anländer till Rio för att arbeta som sexarbetare. Queen of Lapa är en kraftig hyllning till en community som ständigt måste kämpa för sitt liv.