46:e festivalen 27 jan - 5 feb, 2023
Besökare
Bransch

Hon är 2022 års festivalkonstnär!

– När jag fick frågan om att skapa festivalaffischen kände jag ganska snabbt att Drakbåten var det perfekta motivet, säger Lap-See Lam.

46:e festivalen
27 Jan -
5 Feb, 2023

Fragment från en svunnen tid, ett skepp som aldrig hittat hem och en omskrivning av historien. I centrum för 2022 års festivalaffisch, som under fredagskvällen avtäcktes för allmänheten, står det kinesiska skeppet Drakbåten. En gång i tiden var det ämnat att bli Göteborgs ultimata restaurangbåt, men i stället gick det ett helt annat öde till mötes. Genom sitt verk hoppas konstnären Lap-See Lam att skeppet ska få nytt liv – och återigen störa ordningen i staden.

Lap-See Lam festivalaffisch 2022

Lap-See Lams första möte med Drakbåten var hösten 2018. Från sin ateljé på Skeppsholmen i Stockholm såg hon skeppet ligga förtöjd på andra sidan vattnet. Drakbåten hade precis skeppats till Stockholm och dekorerats om till ett spökskepp för att lagom till Halloween bli en ny skräckattraktion på nöjesparken Gröna Lund.

Vid tidpunkten studerade Lap-See Lam på Kungliga konsthögskolan i Stockholm och arbetade med att 3D-skanna kinakrogar; ett konstprojekt som hon startade i samband med att hennes föräldrar sålde den kinakrog på Södermalm som familjen drivit sedan 1970-talet.

Syftet var först att dokumentera kinakrogarna i exakta modeller, men när det uppstod felaktigheter i den digitala processen, med rörelser från människor som fångades i materialet och andra tekniska missar, fick verken även en spöklik prägel – något som Lap-See Lam senare valde att omfamna och integrera i sina verk. När hon fick syn på Drakbåten från sin ateljé på Skeppsholmen fångades hon därför genast av skeppets spöklika exteriör i kontrast med dess kinesiska draksiluett.  

– Jag minns att jag tyckte det var lustigt när jag såg Drakbåten, att spöket bokstavligen fanns här – men på ett helt annat sätt än i mina verk, säger Lap-See Lam.

För att ta reda på mer om skeppet påbörjade hon ett mindre detektivarbete. Genom att söka igenom internet på information och prata med insatta människor om skeppet, började historien sakta men säkert nysta upp sig: 

Drakbåten byggdes i Shanghai och kom till Göteborg i början på 1990-talet. Kort efter ankomsten slog det upp portarna vid Stenpiren för att husera som restaurangbåt under namnet Floating Restaurant Sea Palace. Verksamheten gick dock dåligt och restaurangägaren Johan Wang tog så småningom med sig skeppet för att söka lyckan i Europa. När inte heller det visade sig vara lönsamt återvände skeppet för andra gången till Göteborg. Den här gången för att lämnas åt sitt öde.  

Förtöjd vid Drömmarnas kaj i Göteborg gick skeppet mot sitt förfall. Hamnavgifterna förblev obetalade och namnet Drakbåten fick med tiden fäste i folkmun. Det var alltså inte förrän 2018 som skeppet fick ett nytt syfte – att tjäna som skräckbåt på Gröna Lund.

– Det finns något sorgligt med det, att skeppet aldrig riktigt hittade hem. Johan Wang, restaurangägaren hade en dröm om att driva den ultimata kinakrogen i Göteborg, i stället blev skeppet en skräckbåt på en nöjespark, säger Lap-See Lam. 

Sedan hösten 2018, från den dagen som Lap-See Lam såg Drakbåten för första gången, har hon haft en idé om att bevara skeppet i konstnärligt syfte. I somras blev idén till verklighet och hon fick tillstånd av Johan Wang att gå ombord på skeppet för att bevara det för eftervärlden. I vår ställs verken ut på Bonniers konsthall, men innan det tar skeppet plats på Göteborg Film Festivals festivalaffisch 2022.  

– När jag fick frågan om att skapa festivalaffischen kände jag ganska snabbt att Drakbåten var det perfekta motivet. Dels eftersom platsen är relaterad till Göteborgs närhistoria och Göteborg som hamnstad, dels eftersom draksymbolen är en direkt koppling till festivalen, säger Lap-See Lam. 

Hur har du tänkt när du skapat affischen? 

– Jag tänkte att jag ville skapa en scen, snarare än en statisk bild. Att det ska finnas nån form av rörelse och magi i motivet, en förlängning av berättelsen om Drakbåten. I scenen finns restaurangmiljön och originaldekoren, en del är Gröna Lunds tolkning av skeppet, där de använt förfallet som dekor och en annan del består av regnande drakfjäll, i mässing, som har renderats in i efterhand. Innan skeppets förfall har jag läst att mässingfjällen täckte hela pråmen, svansen och drakhuvudet. Nu finns det bara fragment kvar. 

Vad vill du förmedla med verket? 

– Jag försöker skriva om berättelsen om Drakbåten och ge den ett alternativt slut. Det, i kombination med motivet, kommer bli tydligare i utställningen som visas på konsthallen i vår. 

Hur stor roll spelar din egen berättelse för din konst? 

– Min personliga erfarenhet är förstås en startpunkt i det jag gör i min konst. Samtidigt är min egen historia bara en del, där den konstnärliga bearbetningen även innehåller research, influenser och en stor dos fantasi. Samarbeten med andra, och deras berättande, är viktiga för verken. Jag vill inte att läsningen av mina verk ska stanna vid mig, så att folk inte kan ta dem till sig. 

Vad tänker du om att kinakrogar och kinarestauranger är platser som håller på att försvinna? 

– Egentligen tycker jag att det är bra att vi går vidare. Mitt arbete handlar inte om nostalgi över kinakrogen i sig – utan jag använder den här särskilda platsens estetik och koder för att närma mig vissa funderingar kring historieskrivning och språk. 

Hur kopplar du verket till årets tema, Disorder? 

– När skeppet lämnades att förfalla vid Drömmarnas kaj blev det ett störningsmoment i staden, med alla obetalda hamnavgifter och diskussioner om vad skeppet skulle kunna användas till. Samtidigt tror jag det väckte en nyfikenhet bland människor, som tagit sig ombord på båten och kanske till och med levt där. Nu hoppas jag att människor ska se skeppet på affischerna runt om i staden, undra vad det är för något och att det på så vis kanske kan störa ordningen igen.

Konstnär: Lap-See Lam 
Foto: Oskar Omne/ Bonniers Konsthall 
3D-rendering: Martin Christensen 

Du kan köpa affischen här


Lap-See Lam föddes 1990 i Stockholm och tog examen från Kungliga konsthögskolan i Stockholm hösten 2020 efter fem års studier. Hon har även studerat konst på Idun Lovén i Huddinge. Hennes verk har ställts ut både i Sverige och internationellt. I juli i år sommarpratade hon om sitt konstnärskap i Sveriges Radio, vilket går att lyssna på här nedan.

Få vårt nyhetsbrev

Vi delar aldrig din e-post med någon och du kan när som helst avbryta prenumerationen

Thank you!
Something went wrong, please check that you provided a working e-mail address.