Kampen mot kråkorna

Beväpnad med broderinål och akvarellpensel har Britta Marakatt-Labba ägnat större delen av sitt liv åt kampen för samiska rättigheter. Ett engagemang som på senare år gjort henne till både en världsberömd konstnär och en viktig röst för den samiska kulturen.

Britta Marakatt-Labbas verk rör sig ofta i gränslandet mellan konst och historieberättande, och det var när broderiserien Historjá visades på Documenta 14 i Kassel 2017, som den då 66-åriga konstnären från Lainiovuoma sameby blev en internationell sensation. Verket som är över 24 meter långt har liknats vid Bayeuxtapeten och porträtterar motiv ur den samiska historien, och stod som grund till Thomas Jacksons doku-mentär Historjá – Stygn för Sapmí som hade sin världspremiär på Göteborg Film Festival 2022.

Nu är hon återigen aktuell på festivalen, denna gång med årets affisch. Akvarellmålningen fångar mångaav de element som är kännetecknande för hennes konstnärliga uttryck: beväpnade motståndsmän i kulörta färger, renhorn och kol som transporteras i tågvagnar framför en dyster gruva, och en fabelartad skildring av makten gestaltad som giriga kråkor.

– I den samiska mytologin använder vi ofta djur som symbolik för att lyfta en politisk kontext. För mig är kråkan en väldigt laddad symbol som förknippas med överhögheten. Med årets affisch har jag jobbat mycket i det cirkulära, vår kultur är uppbyggd cykliskt med arbetsmoment som återkommer, och nu ser vi att även de som vill utvinna våra mineraler och hugga ner vår skog återkommer år efter år, berättar Marakatt-Labba.

Redan som barn i nomadskolan, när hon vägrade erkänna svenska som sitt modersmål, visade Britta Marakatt-Labba ett tidigt motstånd. Det var dock Alta-konflikten på 1970-talet i Norge – där planerna på en vattenkraftsdamm möttes av omfattande protester och civil olydnad – som tände gnistan för hennes konstnärskap. Efter studier på Konstindustriskolan (nuvarande HDK-Valand) i Göteborg på 1970-talet har hon outtröttligt arbetat vidare med sin konst och sitt motstånd.
Det råder ingen tvekan om att varken hennes kreativitet eller kämparanda har svalnat på senare år: –De höga herrarna är inte att leka med. För mig är kråkorna på festivalaffischen rovfåglar som roffar åt sig all rikedom vi har.

Text: Erik Toresson Hellqvist