Det börjar med ett nej
Två veckor innan Det heliga trädets frukter skulle visas på filmfestivalen i Cannes flydde filmens iranske regissör Mohammad Rasoulof sitt land. Hans pass hade konfiskerats, han var dömd till piskrapp och åtta års fängelse för ”brott mot den nationella säkerheten”, och han vägrade spela rollen som den fängslade konstnären. Den rollen hade han redan spelat, då han avtjänade fängelsestraff till följd av sina tidigare filmer och regimkritisk aktivism.
Det heliga trädets frukter skildrar en familj som går i bitar i samband med att kravallerna efter Mahsa Aminis död tar fart på Teherans gator. Som alla minns blev Kvinna Liv Frihet-upproret en häpnadsväckande protestvåg, som i likhet med Rasoulofs filmiska gärning och liv byggde på ett sällan skådat mod och motstånd.
På årets festival utforskar vi olydnadens och det civila motståndets kraft. I sektionen Focus: Disobedience kommer vi visa filmer om människor som vågar trotsa regler, ifrågasätta auktoriteter och stå upp för det de tror på, även när det innebär stora risker. En av filmerna är Det heliga trädets frukter och vi känner stor tacksamhet för att Mohammad Rasoulof efter sin flykt från Iran har möjlighet att komma till Göteborg Film Festival och berätta om sin film och sina erfarenheter.
Vi lever i en utmanande, omtumlande tid präglad av krig, ökad polarisering, auktoritära tendenser och klimatkris. I den verkligheten har civilt motstånd blivit en avgörande faktor för det globala samtalet. Vår förhoppning är att filmerna och samtalen i Focus: Disobedience ska kunna inge hopp genom att visa att varje individ har makten att påverka, och att varje nej kan bli början på något större.
Samtidigt kan gränsen mellan protest och laglydigt motstånd bli suddig, då motståndshandlingar ofta kräver ett visst mått av olydnad. När blir olydnad en moralisk skyldighet? När går den för långt, och vem bestämmer vad som är rätt och fel? Är åsidosättandet av lagar och regler ett rimligt pris för förändring i ett demokratiskt samhälle? Genom filmer och samtal kommer vi att vrida och vända på de frågorna.
Olydnad kan vara en ensam individs kamp, som Sophie Scholls uppror mot nazistregimen, eller en kollektiv rörelse som Black Lives Matter. I båda fallen bär den på en paradox: medan den utmanar etablerade system, är dess mål ofta att stärka de demokratiska värderingar som systemen bygger på. Men vad händer när motståndet i sig hotar demokratin? Frågan är högaktuell i en tid av global polarisering, där högerpopulistiska rörelser använder olydnad för att underminera rättsstatens principer. Historien är full av exempel på hur olydnad har fungerat som en katalysator för förändring. Rosa Parks vägrade ge upp sin plats på bussen och startade en medborgarrättsrörelse som förändrade USA i grunden. Mahatma Gandhis fredliga protester mot brittiskt kolonialstyre blev en symbol för icke-våldsamt motstånd världen över. Greta Thunbergs skolstrejker mobiliserade miljontals människor i kampen mot klimatförändringar, och Malala Yousafzai fortsatte gå i skolan i sin kamp för flickors rätt till utbildning. Och så vidare.
Film har alltid varit ett kraftfullt medel för att utmana normer, ifrågasätta makten och spegla de konflikter som formar samhället. I Fritz Langs dystopiska Metropolis (1927) skildras en arbetarklassresning mot en auktoritär elit och i Diktatorn (1940) driver Charlie Chaplin med fascismens absurditet. Miloš Forman skildrar motstånd och olydnad som en kamp mellan individens frihetsvilja och det auktoritära systemets kontroll i Gökboet (1975) och i Ung rebell (1955) blev James Deans alienerade tonåring en symbol för ungdomars olydnad och självständighet. I Döda poeters sällskap (1989) uppmuntrar en lärare sina elever att tänka fritt trots ett auktoritärt skolsystem och i Thelma & Louise (1991) bryter sig två kvinnor fria från patriarkalt förtryck.
De filmiska skildringarna av motstånd och olydnad har inte blivit färre på senare år. Tvärtom. Hela festivalens program genomsyras av filmer som är olydiga både till sin form och sitt tema. I sektionen Focus: Disobedience bjuder vi in publiken att följa med på resor där mod, motstånd och olydnad står i centrum. Det handlar om olydnad mot sharialagar och patriarkat i saudiska Norah, om miljöaktivism i finska Once Upon a Time in a Forest, om Israel och Palestina i hyllade No Other Land och om olydig infiltration som leder till avslöjanden om brittisk högerextremism i Undercover: Exposing the Far Right. Bland annat.
Genom att lyfta fram dessa och många andra berättelser hoppas vi inspirera till reflektion och handling. För ibland krävs det olydnad för att skydda det som är viktigt – och för att forma en bättre framtid. Göteborg Film Festival 2025 är en inbjudan till att diskutera, problematisera och ta in olika perspektiv på olydnad. Det är en påminnelse om att förändring ofta börjar med ett modigt nej.
Text: Pia Lundberg
Illustration: Sophie Älfvåg
27 januari: Focus Seminar: Disobedience
Moderator: Ann Ighe
Under dagen vänder och vrider vi på perspektiven i samtal med spännande personer som alla har en relation till olydnad och har fått ta konsekvenserna av det.
När: 27 januari 10.00–14.45
Var: Hotel Draken – Drama Hall
Hur: Entré: Festivalpass eller ackreditering