När och var förs samtalen om svensk film – och med vem? 

Göteborg Film Festival beklagar att kulturministern uteblir från Nordens största filmevenemang. 

Göteborg Film Festival är den största filmfestivalen i Norden. För svensk film är den mer än så. Den är en av de mest betydelsefulla arenorna för svensk film, där filmer möter en engagerad publik från hela landet samtidigt som bransch, internationella aktörer och politiska beslutsfattare samlas. Denna kombination är ovanlig, och viktig.

Som bekant har kulturministern tackat nej till att delta i årets festival. Det står naturligtvis kulturministern fritt att göra så men det är en indikation på något större. Sedan 1980-talet har samtliga kulturministrar, oavsett politisk färg, invigningstalat på festivalen. Inte av slentrian, utan för att delta i samtalet och från dess främsta scen signalera att den svenska filmen är viktig. När Parisa Liljestrand nu bryter denna långa tradition, samtidigt som hon som första kulturminister också avstår från att delta i festivalens Filmpolitiska toppmöte, väcker det frågor som sträcker sig bortom ett enskilt evenemang. När och var vill regeringen föra samtalet om svensk film? Och med vem? 

Svensk film befinner sig i ett utsatt läge. Att pandemin följdes upp av streamingkrasch och lågkonjunktur har slagit hårt. Samtidigt har publiken inte hittat tillbaka till biograferna, och den svenska statliga finansieringen till film är långt mindre än våra nordiska grannars och i Europas bottenskikt.

För snart ett år sedan presenterade regeringen en filmutredning med flera relevanta förslag: sänkt biomoms, en avgift för streamingaktörer och en ny filmfond. Men inga reformer har genomförts eller aviserats.

I ett läge där filmpolitikens riktning ännu är oklar, och där viktiga vägval återstår att fatta, är dialogen mellan politiken, filmens aktörer och publiken särskilt viktig. Att delta i sådana samtal innebär inte att undvika svåra prioriteringar eller att vara branschens bästa kompis. Det handlar om att möta olika perspektiv, också kritiska, och om att förankra politiska beslut där de får konkreta konsekvenser. 

I sitt invigningstal vid förra årets filmfestival var kulturministern tydlig med att hon inte är branschens främsta företrädare. Det är helt rimligt, självklart står politiken i medborgarnas tjänst. Men Göteborg Film Festival är inte bara branschens festival, utan i första hand publikens. 51 veckor om året är det biografkris i Sverige, men under tio dagar trotsar filmälskare snöslasket för sammanlagt 270 000 filmbesök på Göteborg Film Festival. Det är i det folkliga engagemanget för filmkonsten som vi anar konturerna av en framgångsrik filmpolitik. Tyvärr blir det allt tydligare att regeringen prioriterar något annat.  

Göteborg Film Festival står fortsatt öppen för kulturministern. 

Pia Lundberg, konstnärlig ledare 
Mirja Wester, vd