På spaning efter den sanning som flytt

En sexårig flicka ringer ett larmnummer. Hennes röst är klar och samlad, trots att hon sitter fast i en bil medan kulor slår mot karossen. Samtalet är verkligt. Rösten är verklig. Ändå låter det som något som inte borde vara sant. I Kaouther Ben Hanias Hind Rajab – rösten från Gaza blir sanningen omöjlig att värja sig mot – och omöjlig att bortförklara. Den kräver ett svar, inte bara från dem som lyssnar, utan från oss alla.

Med Focus: Truth riktar Göteborg Film Festival blicken mot sanningen, och mot vad som händer när den förvanskas, förhandlas bort eller tappar sin betydelse. Vi lever i en tid där fakta inte längre självklart utgör en gemensam grund. Faktaresistens, konspirationsteorier och misstro mot vetenskap och forskning har blivit en del av det offentliga samtalet, samtidigt som nyhetsflöden, sociala medier och politisk retorik bidrar till att sudda ut gränserna mellan sant och falskt. Vi befinner oss i post-sanningens tidsålder, där känslor, identitet och övertygelse ofta väger tyngre än fakta och verifierbar verklighet.När sanningen relativiseras hotas mer än vår förståelse av världen. Tilliten urholkas – mellan människor, mellan medborgare och institutioner, mellan individen och demokratin. Utan en gemensam uppfattning om vad som är sant blir det också svårare att upprätthålla rättvisa, ansvar och ansvarsutkrävande. Sanningen är inte bara en fråga om kunskap, utan om vilka villkor ett samhälle kan fungera under.

Filmkonsten har alltid befunnit sig i spänningsfältet mellan sanning och fiktion. Film är i sig en lek med sanning: ett urval, ett perspektiv, en konstruktion. Dokumentärfilmen har i över hundra år försökt fånga verkligheten, samtidigt som den ständigt utmanats av frågor om objektivitet, etik och representation, från cinéma vérité till autofiktion och hybridformer. Spelfilmen har i sin tur ofta använt fiktionen för att berätta djupare, ibland ”sannare”, historier om makt, moral och identitet. Genom historien har filmen använts både som verktyg för upplysning och som medel för propaganda, men också för att avslöja lögner och synliggöra marginaliserade perspektiv. I dagens filmkultur är sanningen mer omstridd – och mer närvarande – än någonsin. True crime-genren lockar storpublik och väcker obekväma frågor om etik, skuld och underhållning. Metafilmer och självreflekterande berättelser granskar själva berättandet och filmskaparens makt över sanningen. AI-teknik gör det möjligt att fabricera bilder, röster och händelser och tvingar oss att ompröva vad som kan betraktas som autentiskt. Samtidigt använder politiskt engagerade filmskapare sanningen som ett vapen i kampen för rättvisa, ansvar och mänskliga rättigheter.En filmskapare som under decennier konsekvent har vänt och vridit på sanningens komplexitet är Agnieszka Holland, som i år tilldelas festivalens Honorary Dragon Award. I filmer som Europa Europa (1990), In Darkness (2011) och Green Border (2023) har hon skildrat Europas moraliska och politiska konflikter med en kompromisslös vilja att synliggöra obekväma sanningar – ofta till ett personligt och politiskt pris. Hennes närvaro på festivalen speglar fokusets kärna: tron på filmens förmåga att undersöka sanningen, även när den är svår, motsägelsefull eller smärtsam.

I fokussektionen Focus: Truth presenteras elva nya filmer som närmar sig sanningen ur olika perspektiv: historiskt, politiskt, journalistiskt och existentiellt. Här möter vi maktens strategier och lögner i Olivier Assayas Trollkarlen i Kreml, där gränsen mellan övertygelse och manipulation suddas ut i det moderna Ryssland. I Steal This Story, Please! skildras journalisten Amy Goodmans tre decennier långa kamp för sanningssökande och oberoende journalistik, i en tid då pressens roll – och därmed demokratins grundvalar – utmanas av politiska angrepp och kommersiella krafter. I Re‑Creation blottläggs rättsstatens skörhet när ett verkligt brott ska bedömas av en fiktiv jury och publiken tvingas inse hur lätt även vi själva påverkas av känslor, berättarteknik och förutfattade meningar. Och i Josef Mengeles försvinnande konfronteras vi med historiens mörkaste lögner och med priset för att förneka sanningen – för individen såväl som för samhället.

Under festivalen kompletteras filmerna av samtal och publika evenemang där filmskapare, journalister, forskare och debattörer möts. Tillsammans undersöker vi vem som äger sanningen, vem som har makten att formulera den och vilka konsekvenser det får när den missbrukas. Vad händer med demokratin när fakta tappar sin kraft? Hur påverkar våra känslor, lojaliteter och rädslor det vi väljer att tro på – och vilka följder får det för vår gemensamma föreställning om rättvisa? Att ägna ett festivalfokus åt sanning handlar inte om att leverera färdiga svar. Det handlar om att skapa ett rum för nyfikenhet, ifrågasättande och gemensam reflektion. Sanningen är sällan enkel: den kan vara obekväm, motsägelsefull och smärtsam – men också befriande.

Text: Pia Lundberg
Filmbild: Hind Rajab – rösten från Gaza