Besökare
Industry
Just nu diskuterar Litteratursverige vilka två nya ledamöter som kommer väljas in i Svenska Akademien. Ska det bli en fårad poet? En erfaren tjänsteperson? En flanerande samtidskommentator? Björn Werner? Eller ytterligare en göteborgare?
Redan 2018 föreslog just Werner att Svenska Akademien borde flytta till Göteborg eftersom så många ledamöter ändå bodde i Lilla London. Och det var alltså innan Horace Engdahl flyttade till Vasastan i Göteborg och utbrast ”Ah, Europa!” när han blickade ner på folklivet från balkongen. Men trots den västsvenska lutningen har vissa kommentatorer inte fått nog av göteborgare som sörplar ärtsoppa på Gyldene freden. I Aftonbladets nyliga enkät föreslog både Jens Liljestrand och Ida Ölmedal att Hisingsbon Johannes Anyuru borde väljas in, medan Rasmus Landström nämnde Tjörnbaserade litteraturvetaren Ulla Rhedin och Anna Hallberg slog ett slag för Ingrid Elam – som visserligen nyss avslutade sitt styrelseengagemang i Göteborg Film Festival inför utsikten att tillbringa mer och mer tid i Stockholm. ”Med barnbarnen”, sade hon då. Syftade hon egentligen på Åsa Wikforss och Steve Sem-Sandberg?
Engagemanget för sammansättningen av de aderton ledamöterna i Svenska Akademien är hur som helst stort. Betydligt mindre uppmärksamhet ägnas oss 108 medlemmar i Svenska Filmakademin. Kultursidorna bryr sig inte ens om vem som är preses, filmakademins motsvarighet till ständig sekreterare. Det är Bo-Erik Gyberg om någon undrade, i alla fall fram till årsmötet på onsdag.
För att förstå varför allmänhetens intresse för de två akademierna är så olika har jag beslutat att jämföra dem på fem centrala punkter. Är obalansen rättfärdigad?
1. Ålder:
Svenska Filmakademin grundades 1933. Svenska Akademien grundades redan 1786, mer än 100 år innan filmen uppfanns. Poäng till litteraturen.
2. Ekonomi:
Svenska Filmakademins tillgångar uppgår till en dryg miljon kronor. Svenska Akademien förfogar över 1,7 miljarder. Poäng till litteraturen.
3. Grafisk profil:
Svenska Akademiens logotyp är en trist gammal krans. Svenska Filmakademin frontar med en nakenbild. Poäng till filmen.
4. Rykte:
Det enda kontroversiella jag känner till med Svenska Filmakademin är att en av grundarna, jämte bland andra Bengt Idestam-Almquist, Artur Lundkvist, Kurt Linder och Arne Bornebusch (Josefines morfarsfar), hette Gösta Werner och hade omfattande relationer med den tyska naziregimen (gediget beskrivet i Emil Stjernholms avhandling). Men grundaren av Svenska Akademien hade inte bara kontakter med en diktatur, han var själv en upplyst despot. Och efter Gustav III har vi bland annat Armfeltska konspirationen, Salman Rushdie-affären och så #metoo då. Det ser inte bra ut. Poäng till filmen.
5. Prisflora:
Båda akademierna ägnar stor del av sin kraft åt att administrera priser. Svenska Filmakademin delar ut Kurt Linders stipendium (jag fick det tillsammans med Jacob Lundström 2011!) och har alldeles nyss tagit över vårdnaden av den så kallade Guldtackan. Det enda jag hittar om det är att Helena Lindblad tyckte att priset var förlegat redan vid instiftandet 1994. Kanske kan det få en nytändning? Svenska Akademien delar ut hela 57 olika priser. Däribland Zornska priset, Beskowska resestipendiet och Svenska Akademiens gustavianska stipendium. Och så utser de såklart vinnaren av Nobelpriset i litteratur. Poäng till litteraturen.
Slutresultat blir 3-2 till Svenska Akademien. Grattis Mats Malm och ni andra stolsinnehavare! Det är tydligt att ni förtjänar er status som Sveriges mest hajpade akademi.
Akademiska hälsningar,
Jonas
PS. Vill du få mitt veckobrev i inkorgen varje lördag? Prenumera här.
Den blå kaftanen
Veckans Draken Film på bio-titel är en sensuell och romantisk pärla. Ett fint minne från festivalen senast är när jag fick tillfälle att prata med regissören Maryam Touzani om åldrande och filmlivet i Marocko. Senare tilldelades hon festivalens pris för bästa internationella film. Alla Draken Film-prenumeranter ser Den blå kaftanen gratis första veckan på biografer från Malmö till Luleå – biljetten får du direkt in i Draken Film-appen.
Själen är större än världen
Det finns sportprofiler och det finns sportprofiler. Den som tycker att dagens friidrottsstjärnor som Armand Duplantis, Khaddi Sagnia och Angelica Bengtssonär för slätstrukna, kan med fördel rikta blickarna åt Stefan Jarls mytomspunna dokumentär om den egensinnige diskuslegenden Ricky Bruch. Se Själen är större än världen på Draken Film.
Anton Corbijn
Första gången jag var i Stockholm utan vuxna tog min klasskompis Kristofer med mig på två saker: först en fika med en stockholmare på Södermalm och sedan en utställning med fotografen Anton Corbijn på Kulturhuset. Det kändes vuxet även om kändisporträtt kanske inte var min favoritgenre. Däremot gillar jag holländarens filmer mycket. Draken Film-katalogen som redan innehöll Control är nu kompletterad med två nya Corbijn-rullar: The American med George Clooney och A Most Wanted Man med Philip Seymour Hoffman.
Close
Den känsliga personteckningen gör belgaren Lukas Dhonts nya film till en av mina personliga favoriter från årets festivalprogram. Precis som förra årets bästa belgiska film, Laura Wandels Göteborg Film Festival-vinnare Playground, är Close en gråtfest som handlar om barns utsatthet och föräldrars maktlöshet, och nu har den fått biopremiär. Jag såg den i Cannes och har aldrig hört så mycket hulkande kring croisetten. Dhonts förra film, den hyllade Girl, finns på Draken Film.
Stäng