Hej,

Jag hade tänkt åka till filmfestivalen Cph:Dox i Köpenhamn i veckan, men det var för mycket på kontoret. Ni vet hur det är på ett kontor? Ett viktigt möte, en keynote som ska sättas ihop och en workshop om utvecklingsfrågor. Helt vanligt kontorsarbete på 20-talet.

Den här veckan har alla pratat om arbete. Frankrike är i uppror mot president Emmanuel Macrons höjning av pensionsåldern från 62 till 64 år, och häromdagen greps 140 demonstranter i Paris. Fransmännen vill verkligen inte jobba längre än de redan gör. I Sydafrika har det också varit protester, men där vill befolkningen tvärtom jobba mer än de gör i nuläget ­– mer än 500 demonstranter har arresterats under veckans manifestationer mot landets höga arbetslöshet. Liknande protester har genomförts i bland annat Kenya, Nigeria and Tunisien. Och parallellt med alla dessa arbetsmarknadspolitiska sammandrabbningar cyklade en rosaklädd Fredrik Kopsch runt med hämtmat på Östermalm. Han är chefsekonom på Timbro och testade att jobba som Foodora-bud under några fascinerande livesända timmar för att visa på gigekonomins fördelar: att sänkta trösklar gör att fler kan jobba mer.

Men ska vi jobba mer? Eller mindre? En av filmerna som visas på Cph Dox är dokumentärnestorn Erik Gandinis nya film After Work, som ställer sig mitt bland vår samtids motsägelsefulla berättelser om arbete och försöker förstå vårt märkliga förhållande till arbete. Gandini möter coacher i arbetsmoral, övervakad budpersonal som beskriver sig som slavar (obs –  på Amazon och inte Foodora) och sysslolösa aristokrater. Han söker fördjupning hos filosoferna Elizabeth S Anderson och Noam Chomsky, men besöker också undersökningsföretaget Galllup och låter Elon Musk argumentera för medborgarlön. Gandini frågar sig varför amerikaner och koreaner verkar vara besatta av att jobba, medan hela trettio procent av Italiens unga är så kallade NEET:s (Not in Employment, Education or Training), många av dem frivilligt. Enligt sociologen Luca Ricolfi beror det på att den italienska medelklassen upplever en ekonomisk trygghet från sina föräldrars fastighetsvärden. Och kanske att italienare vet hur man lever livet. Gandini ställer återkommande frågan om vad vi skulle göra med vår tid om en framtida accelererande automatisering gör att vi inte behöver jobba? Vad skulle vi fylla dagarna med? Vi som inte vet hur man lever livet? Många i filmen blir svarslösa. Men en ledtråd hittar Gandini i Kuwait, där oljerikedomarna gör att alla medborgare kan garanteras välbetalda statliga jobb enligt konstitutionen – även om det inte finns några arbetsuppgifter. Tjugo personer anställs för att göra en enda persons jobb. Ärligt talat verkar det inte vara en toppenlösning.

Det var mitt i arbetsveckan som After Work fick premiär i Köpenhamn, och det är en film som säkert förgyllde många danskars lediga timmar. Det är en engagerande resa genom arbetsvärlden, musiksatt av Johan Söderberg och Christopher Berg, och klädd i rätt fantastiska bilder signerade Triangle of Sadness-fotografen Fredrik Wenzel. Wenzel har tidigare själv regisserat den arbetskritiska dockdokumentären Vi bara lyder (vi visade den häromåret på filmfestivalen) som är baserad på Roland Paulsens omdebatterade bok. Sveriges egen arbetskritiker syns inte till i After Work, men det gör onekligen hans idévärld. Men skönt nog är After Work ändå inte särskilt tesdriven, utan är mer en energispäckad rundtur i några av #antiwork-världens mest färgstarka hörn. Det skulle vara intressant att höra Macrons filmanalys.

Ha en trevlig helg nu innan jobbet börjar igen på måndag.

Hälsar,
Jonas

Veckans tips:

Korsett

När jag samtalade med Marie Kreutzer efter premiärvisningen av hennes hyllade film Korsett på Stora teatern föll hon i gråt. Situationen och bakgrunden beskrivs i Variety här. När hon tystnade efter en stund ställde sig en kvinna upp och ropade ”your film is a masterpiece”! Nu får Korsett biopremiär, och alla Draken film-prenumemranter ser den gratis genom Draken Film på bio-programmet.

Away From Her

På Oscarsgalan tilldelades kanadensiska Sarah Polley priset för bästa manus efter förlaga, för det feministiska diskussionsdramat Women Talking. Vill du fördjupa din bild av hennes konstnärskap släpper vi nu hennes Alice Munroe-filmatisering Away From Her på Draken Film.

Eo

Nya numret av filmtidskriften FLM har tema djur, och i en av texterna skriver Charlotte Wiberg om åsnor. En av textens huvudpersoner är såklart Eo, åsnan som står i centrum för den polska veteranen Jerzy Skolimowskis unika film med samma namn som fick biopremiär igår.

Gizem Erdogan x Draken Film

Gizem Erdogan satt i juryn som tilldelade Marian Mathias och Runner The Ingmar Bergman International Debut Award på festivalen i år. Nu medverkar hon i vår serie ”x Draken Film”, där intressanta filmprofiler väljer sina favoriter på streamingtjänsten och beskriver varför de tycker om dem. På Gizems lista finns bland annat Elim Klimovs Gå och se, Deniz Gamze Ergüvens Mustang och Jane Campions En ängel vid mitt bord.