Good morning,

Jag reste till London i veckan, och träffade den Another Persona-aktuella Alma Pöysti om och om igen: vid frukost, i korridoren och inför den brittiska galapremiären av Höstlöv som faller. Vi sprang ständigt på varandra eftersom vi råkade hamna vägg i vägg på Sea Containers, det magnifika festivalhotellet som ligger mittemellan Tate och det brutalistiska Southbank-komplexet som är centralpunkten för Londons filmfestival. Då det är platsen där alla springer på varandra, är det väldigt viktigt hur festivalhotellet fungerar för en filmfestival. Finns det bra mingelytor? Finns det en härlig skybar? För oss ska det bli kul att äntligen skaka av sig byggdammet och flytta in i det nyinvigda Hotell Draken i vinter.

Förra veckan var det storslagen invigningsfest där, med Petter Stordalen, Camilla Läckberg och Victor Leksell på plats. Denna kväll serverades festmiddagen (supergott!) i frukostmatsalen, tapetserad med snyggt inramade porträtt på gamla filmfestivalgäster, från Michael Haneke till årets Startsladden-vinnare Malin Ingrid Johansson. Jag är faktiskt med på en av bilderna – men det är verkligen inte så lätt att känna igen mig. Vi får se om någon lyckas identifiera mig – den första som beskriver hur den hittade mig i ett mail lovar jag att bjuda på en drink i baren på 33:e våningen.

Hur som helst, jag var i London mest för att möta brittiska filmtalanger och kolla på work in progress-sessioner där producenter och regissörer pitchar kommande projekt. Det mest spännande var nog Alex Helfrechts animerade filmatisering av Franz Schuberts sångcykel Winterreise. Under sin scentid berättade hon om hur de höll på att översätta de filmade bilderna till en målerisk animation med rotoscoping-teknik, och om hur lätt det var att övertala John Malkovich att spela huvudrollen: han la tydligen på Winterreise på sin stereo varje vecka, och lyssnade koncentrerat från början till slut. På minglet efteråt glömde jag fråga Alex Helfrecht om han bodde kvar i Aix-en-Provence, där jag brukade springa på honom på den lokala arthouse-biografen Le Mazarin under min tonårstermin på Université de Provence för tjugo år sen.

Imorgon kommer festivalpriserna att delas ut i London. En av filmerna som har chans att ta hem den festivalens finaste pris är Lukas Moodyssons återträff Tillsammans 99, som dessutom fick svensk biopremiär igår. Jag har lite svårt att bedöma Moodyssons chanser, eftersom den enda av de andra filmerna i huvudtävlan jag hann se i London var Christine Molloys och Joe Lawlors IRA-romantiska konststöldsdrama Baltimore (bra, men jag tyckte ändå mer om deras förra film The Future Tense som de visade i Göteborg i år).

Min största filmupplevelse i London var faktiskt inte under själva festivalen. En kväll lösgjorde jag mig från branschminglandet och smög bort från festivalen för att istället ta chansen att besöka den omtalade biografen BFI IMAX, känd för att den stoltserar med en av Europas största biodukar. Det var Oppenheimer som visades, och det var såklart otroligt att se den på 70mm-film och 520 kvm-duk. Eller som Christopher Nolan själv beskrev varför han ville att man skulle se filmen med just de tekniska förutsättningarna:

”Du upplever en känsla av 3D utan glasögon. Du har en enorm duk som fyller publikens perifera synfält. Du omsluter dem i filmens värld.”

Även Alex Helfrecht sa att hon skulle ta fram en IMAX-version, så jag hoppas att få uppleva Winterreise på samma magnifika sätt nästa år.

All the best,
Jonas

Veckans tips:

Höstlöv som faller

Veckans Draken Film på bio-titel är Aki Kaurismäkis Höstlöv som faller. Det är en av årets absoluta filmkonstnärliga höjdpunkter, en underbar film om kärlek och biografer som det internationella filmkritikerförbundet FIPRESCI nyligen utsåg till årets allra bästa film. Alma Pöysti är som sagt med i den också. Är du Draken Film-prenumerant ser du den gratis på biografer i hela Sverige. Biljetten har du i appen. Missa inte denna!

Aki Kaurismäki x18

Långt innan Höstlöv som faller blev Aki Kaurismäki en av mina favoritregissörer. En av filmerna som formade mitt filmintresse var hans Mannen utan minne. Jag var 19 år när den kom, och den fick mig att genast vilja se alla filmer han hade gjort. Det var inte så lätt 2002, men nu har det aldrig varit lättare. Vi har nämligen samlat 18 av Kaurismäkis filmer i en omfattande retrospektiv på Draken Film.

Monsters Online

För alla stora monstergalningar därute: Nu har Sveriges läskigaste filmfestival Monsters of Film öppnat sin digitala festivalsalong hos oss på Draken Film. Streama filmer av några av årets mest omtalade och fascinerande filmskapare inom skräck, fantasy och thrillers fram till 29 oktober. Se filmerna här. 

Hemligheten bakom maskerna

För alla små monstergalningar därute: missa inte att Eva von Bahr och Love Larson kommer till Göteborg Film Festival Prisma (biljetterna är släppta!) för att avslöja hemligheterna bakom monsterkreationerna i Nelly Rapp och Dune (Stellan Skarsgård!) och maskarbetet i deras andra fantastiska filmer. Programpunkten är gratis, men boka biljett för att garantera plats.