Den apolitiska Eurovisionsfestivalen blir en brännande het politisk arena när isländska Hatari förbereder sitt framträdande i Tel-Aviv.

Vilket ansvar har artister att utnyttja strålkastarljuset för att belysa förtryck och kränkningar av mänskliga rättigheter? De unga musikerna i det politiskt engagerade Hatari är fullt medvetna om den unika position de befinner sig i. Att det påkostade arrangemanget vägrar beröra Israels ockupation av Palestina måste ifrågasättas inför de 200 miljoner tv-tittarna. Men att positionera sig som ombud i en av världens mest komplexa konflikter är långt ifrån oproblematiskt. Olika parter och krafter drar i bandet med motstridiga åsikter alltmedan de själva, med hjälp av palestinska och israeliska konstnärer, försöker hitta en framkomlig väg.

Banbrytande arkitektur och formgivning i en dokumentär som tecknar ett fördjupat porträtt av människorna bakom det världsberömda namnet.

Aalto är ett av de mest ikoniska namnen inom skandinavisk arkitektur och design. I Virpi Suutaris (Entrepreneur, GFF 2018) visuellt tilltalande dokumentär följer vi paret Aino och Alvar Aaltos framgångsrika karriär, från deras avantgardistiska nyskapande formgivning till att de kom att upplevas som etablissemangets förgrundsfigurer. Aalto är inte bara en resa i tid och rum, gestaltad genom ett rikt och fängslande arkivmaterial, utan också en intim och berörande kärleksberättelse mellan viljestarka och karismatiska personligheter. Aalto ger ett initierat och engagerande porträtt av ett av 1900-talets mest mångsidiga och inflytelserika konstnärskap.

Iransk aktivist får tusentals kvinnor att kasta huvudduken i viralt men livsfarligt uppror mot den iranska regimen i den världsberömda regissören Nahid Perssons nya dokumentär.

Journalisten och aktivisten Masih Alinejad har 4,5 miljoner följare på Instagram men släpper inte in vem som helst i sitt hem. Efter att hon uppmanat Irans kvinnor att göra uppror mot den påtvingade hijaben genom att filma sig själva utan slöja i offentligheten, har hon tvingats lämna sitt land. För hennes uppmaning fick genomslag och har vuxit till en av de största aktionerna i civil olydnad i Irans samtid. Något som har fått regimen att desperat dra åt snaran för att återta kontrollen över sitt folk. Nahid Persson (Drottningen och jag, GFF 2009) söker upp Masih i hennes exilhem i New York och möter en kvinna med till synes outsinlig energi men med ett ständigt hot hängande över sig.

En känslig hemlighållen berättelse i mästerligt gestaltad animerad dokumentär som skär rakt in i hjärtat och samtiden.

För 20 år sedan kom Amin till Danmark som ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan. Idag är han en framgångsrik akademiker och ska gifta sig med sin pojkvän, men en väl förborgad hemlighet hotar ödelägga hans liv och allt han åstadkommit. Jonas Poher Rasmussen (Searching For Bill, GFF 2013), tecknar ett ärligt och inkännande porträtt av Amin och hans tid på flykt, en period i livet han aldrig tidigare berättat om. Genom animationer och dokumentära klipp tar oss filmen med på en häpnadsväckande livsberättelse som ställer högaktuella frågor om våra samhällsstrukturer och hur de drabbar den enskilde individen.

Unik skildring av Malmös ensamma skuggfigurer tar oss på en hypnotisk resa in i dimman, där ruset är mörkrets främsta botemedel.

Du känner igen dem från periferierna av ditt synfält. De som håller de enarmade banditerna igång på kvarterskrogen, de som står i kö till Systembolaget en förmiddag mitt i veckan och de som dricker för att mala de vassa kanterna av sin vardag i väntan på att mörkret ska lätta. Vi möter städerskan som slitit ut både sin kropp och sina drömmar, vännerna på krogen som köpslår om nästa runda och mannen som, likt en fallen hjälte, ramlar fram längs Malmös gator. I Maciej Kalymons poetiska hybridfilm In i dimman blandas den mest diskbänksrealistiska dokumentär med hypnotiska feberdrömmar och skapar en storslagenhet som sällan unnas dem som befinner sig på botten.

En av årets mest hyllade dokumentärer är en mästerligt berättad familjehistoria om spänningen mellan religiösa och sekulära livsföreställningar.

Efter giftermålet bosatte sig regissören Firouzeh Khosrovanis föräldrar i Schweiz, där pappan studerade radiologi. För hennes mamma, som var uppvuxen i ett traditionellt religiöst hem i Teheran, blev mötet med den västerländska livsföringen chockartad. Synden var ständigt närvarande och hon kunde inte dela sin makes uppskattning för skidåkning, vin och klassisk musik. När Firouzeh föddes flyttade familjen tillbaka till Iran, där hennes mamma snart kom att ansluta sig till revolutionära grupperingar och bli en religiös aktivist. Samtidigt minskade pappans inflytande både i hemmet och i det offentliga livet. Genom geniala gestaltningar av familjehemmet och ett rikt arkivmaterial skapar Khosrovani en på samma gång intim som universell berättelse om kampen mellan det religiösa och sekulära tänkandet.