Kära filmvänner,

Det värsta som finns är att tappa bort sitt barn på Ikea eller Liseberg. Det näst värsta är att tappa bort en filmskapare på festivalbesök. Ett av mina värsta festivalminnen är när jag helt regelvidrigt och med stegrande panik sprang mellan gater och ankomsthallar på Landvetter i sökandet efter Juliette Binoche, som hade lyckats smita förbi vår presidentiella välkomstkommitté som väntade med en nytvättad bil ute på landningsbanan, och istället tagit sig in någonstans i terminalbyggnaden. ”HON ÄR FUCKING BORTA!” sms:ade jag vår gästchef. Till slut hittade jag den franska filmens drottning bland alla andra vinterbleka passagerare på en bänk intill bagagebandet, med läsglasögon och näsan nedstucken i en manusbunt. Ooh la la …

På festivalen i vintras var det den rumänske regissören Radu Jude som försvann. Han hade kommit till Göteborg för att presentera sin guldbjörnvinnare Bad Luck Banging or Looney Porn. Filmen är både intellektuellt utmanande och explicit pornografisk, så pressuppbådet hade många frågor i anteckningsblocken där de väntade på festivalhotellet. Men plötsligt var Radu Jude borta. Vi hade släppt honom med blicken i några minuter mellan entrédörren och hissarna, och nu syntes han inte till någonstans. Och livesändningarna började om bara några minuter! När vi till slut identifierade honom, på en stimmig bakgatesylta där han utforskade det lokala ölutbudet med en annan rumänsk regissör han råkat stöta på i hotellobbyn, var alla direktsändningar redan slut och journalisternas frågor förblev oställda. Men själv fick jag fick ändå prata med honom i festivalpodden vi gjorde då, och det var superlyxigt. Inte minst för att han mitt under inspelningen plötsligt började sjunga svenska julsånger han memorerat från Fanny och Alexander. I dagarna har vi också släppt Bad Luck Banging or Looney Porn på Draken film. Det är årets kanske allra bästa film, tycker jag. Den ska man inte tappa bort.

Min senaste stora rumänska filmupplevelse var annars R.M.N., i regi av Christian Mungiu som många känner till efter det guldpalmsvinnande mästerverket 4 månader, 3 veckor och 2 dagar. Han är inte en lika stor lustigkurre som landsmannen Jude, men hans genomlysning av det samtida Europa är precis lika skarp. R.M.N. får svensk premiär på Göteborg Film Festival i januari.

Det här är mitt allra första veckobrev. Tanken är att skapa ett utrymme för lite personliga reflektioner om festivalen, Draken film och filmvärlden i allmänhet, och att tipsa om mina favoriter i filmfloran därute. Hoppas att ni vill hänga med!

Jonas Holmberg