När Mai Zetterling regidebuterar i mitten av sextiotalet är det den femte filmen regisserad av en kvinna sedan stumfilmserans slut. Idag släpper vi en retrospektiv på Draken Film med nyrestaurerade filmer av några av Sveriges främsta regissörer – de kvinnliga filmskapare som utmanade filmbranschens patriarkala normer.

Orädda, närgångna, kaxiga och roliga filmer av Ingrid Thulin, Mai Zetterling, Suzanne Osten, Marianne Ahrne, Agneta Fagerström-Olsson, Agneta Elers-Jarleman och Gunnel Lindblom. Filmer som förtjänar att upptäckas av en ny generation filmälskare. Retrospektivet Film i frigörelse – den kvinnliga blickens pionjärer finns nu på Draken Film, Göteborg Film Festivals streamingtjänst.

 

Dessa kvinnliga filmskapare från 70- och 80-talen, med Zetterling i spetsen, vågade utmana både branschen och publiken. I en filmvärld där man ofta letar efter säkra kort och gör film på spekulation, är det imponerande att se en så dödsföraktande urflippad film som Månen är en grön ost (1977). Filmen är en sensorisk, psykedelisk tripp in i ett barns färgvärld. “En film för stora barn och små vuxna”, som Zetterling själv sade.

”När jag var skådespelerska, sångerska, danserska som visade benen och hade djupa urringningar utgjorde jag inget hot alls, män kunde fantisera om mig, skådespelerskor tas aldrig på allvar, man utgår ifrån att vi har ännu mindre i huvudet än vanliga kvinnor. Men nu när jag har lyckats ta det avgörande steget att bli filmregissör, då anses jag ovanlig. Jag är inte längre densamma i männens ögon”. – Mai Zetterling (1984).

 

Just villkoren för kvinnor i filmbranschen skildras i Suzanne Ostens långfilmsdebut Mamma (1983), i Agneta Elers-Jarlemans Smärtgränsen från samma år är motivet sjukdom och livet som anhörig. En dokumentär om Agneta och hennes kärlek Jean Montgrenier som skadades i en bilkrasch. Filmen följer dem båda två, var för sig och tillsammans, och undertiteln är passande: “En annorlunda kärleksfilm”.

När kvinnorna slog sig tillbaka in i filmvärlden kom även regissörer som Marianne Ahrne, som med Långt borta och nära (1976) blev den första kvinnan att vinna en Guldbagge i regi. 13 år efter att priset började delas ut. Det skulle dröja tio år till innan Suzanne Osten vann för Bröderna Mozart (1986). Gunnel Lindblom, som trots sina filmers goda mottagande också hade svårt att få igenom projekt, belönades med en Hedersguldbagge först 2002.

 

– Filmhistorien är full av underbara filmer som aldrig fått chans att visas för vår tids filmälskare och det känns fantastiskt att kunna tillgängliggöra det filmarv som kontinuerligt digitaliseras av Svenska Filminstitutet för en ny publik. Regissörerna i vårt senaste retrospektiv representerar en unik tid och ett konstnärligt uppvaknande för filmkonsten i Sverige, det är filmer som förtjänar att återupptäckas och älskas som en del i vår svenska filmkanon, det säger Olle Agebro, redaktör för Draken Film.

Läs hela artikeln på Draken Film. Där kan du också streama de nyrestaurerade klassikerna.